You Nailed It

Väljer inte vi alla en häst som passar oss? Utefter vilka mål och drömmar vi har och vad vi vill uppnå? Därefter väljer vi en häst som är bra på just det vi vill göra med ett temperament som passar oss. Vissa vill ha mycket energi, egen vilka och åsikteredan andra föredrar lugn och försiktighet. Vissa gillar stabilitet och andra gillar känslighet. 

Har inte allt detta att göra med hur vi är som person och hur vi känner oss bekväma? 

Vad tycker vi egentligenär viktigast när vi väljer häst? Finns det något vi kan kompromissa med eftersom allt kanske inte finns hos samma individ? 

Är det höjden, kroppsbyggnaden eller färgen som är viktigast? 

Jag blir uppriktigt upprörd när jag hör folk säga att dom aldrig skulle kunna välja en häst i en tråkig färg. Är det vad som avgör om individen är rätt för dig? 

Inte för mig i alla fall.

Jag har själv valt en travare. Anledningen till det var en slump mer än ett medvetet val, i alla fall från början.

Jag har inga höga ambitioner som att tävla. Jag vill rida, utvecklas och träna. Med dom målen så fungerar en travhäst utmärkt, även om jag allt eftersom skulle ändra mig och vilja tävla lite så är det inte heller några problem. 

I början ville jag bara ta det lugnt och rida lite då och då eftersom jag hade haft ett uppehåll från ridningen. Nu efter att ha kommit igång igen har jag känt att jag vill träna mer och komma vidare i utvecklingen. Vi har tränat mycket på traven och formen så att det sitter för att sen kunna gå vidare med galoppen. 

Från början fick jag bara höra positiva saker från dom andra i stallet om hur bra det var att han fick komma ut och röra på sig men ju mer jag har tränat och ju bättre det gått desto färre har kommentarerna blivit. Från att från början kommentera vilken fin ridhästar han skulle kunna bli med lite träning till en massa negativt om han ras och gångarter. Hur kommer det sig?

Hur kan vi bli taskiga så fort någon lyckas med det dom vill? Det behöver inte ens vara något stort eller något som ä bättre än någon annan, bara man visar att man är glad och nöjd. 

Alla vet att travhästar inte är avlade för att vara bra på dressyr och hoppning, dom är avlade att trava snabbt och säkert. Om en travhäst var lika bra på hoppning och dressyr som hästar som är avlade till det så skulle det inte finnas någon poäng med att föda upp något annat är travhästar. En häst som kan allt är ju bättre än en som bara är bra på sin egen gren, eller hur?  

Min poäng är; alla vet att alla raser inte är bra på precis allt, så varför måste travhästen vara det? 

Någonting som jag inte kan förstå, hur mycket jag än försöker, är när folk är öppet elaka mot andra. Att vissa måste ta andra som dåliga exempel på det dom själva tycker gör bra. Jag har sett otroligt mycket av detta på Facebook den senaste tiden och känner att jag får en riktig obehagskänsla av detta. Varför måste man peka ut någon annan som dålig för att få känna sig bra? Det är frågan.

Jag tror alltid lite för gått om alla människor, att alla är uppfostrade på samma sett som mig där alla människor är lika värda och att det inte är okej att vara taskig, oförskämd eller dömmande. Men jag blir motbevisad gång på gång då det verkar som att det bara finns ett fåtal som är som mig på den fronten. Jag är inte någon ängel jag heller, men jag har i alla fall en kännsla för vad som är rätt och fel och var gränsen går i dom flesta fall.

Jag kan inte uppriktigt glädjas åt någon som t.ex. skrivit på Facebook att dom är så glada över vad de åstadkommit och att dom känner sig duktiga (om det hade varit klart där hade det inte varit några problem) för att sedan skriva ut namn på någon annan som de anser har gjort samma sak men med ett sämre resultat.
Vad är poängen med det? Jag kan inte glädjas åt sånt eftersom jag inte kan tycka att det är okey att klanka ner på någon annan som också kämpar med det dem gör. Dom kanske inte övat lika mycket eller haft lika mycket tid på sig, vad vet jag? Men det är fortfarande fel att peka ut någon annan för att få känna sig bra själv.

Räcker det inte bara att säga att man är nöjd med det man gjort? I mina ögon räcker det gott och då kan jag med stolthet glädjas åt det andra gjort, oavsett om jag anser att det de gjort är bättre eller sämre än det jag eller någon annan gjort. Man ska kunna vara nöjd utan att behöva klanka på andra, annars har man ett problem att ta i tu med och som det ser ut är det många...

Här kommer ja dela med mig av mitt intresse för naglar och design, livet i allmänt och allt där till. Men främst så gäller det naglar och olika nagel designaer, då det är vad som intresserar mig :)

 

Jag börjar väl med en bild på naglarna nu, eftersom det var länge sedan jag höll på så är det lite kladdigt och oproffsigt men övning ger färdighet ch det här är ju bara början. ;)